Baby elle boobs.

Ibland kan man undra över vad Mika är mest intresserad av: Boobs eller babyn? Inte konstigt kanske när det är dom som växer och växer medan babyn inte gör mycket väsen av sig därinne.
Självklart skriver jag detta med humor eller åtminstone ett försök till det. Mika: Kan inte tänka mig nån bättre att skaffa barn med och jag vet att vår lilla prick betyder allt för dig. Precis som för mig.

Rakastan sinua. Rakastan vauva!

Ville bara säga:
Wooohooooooooooooooooo!!!
Nu har det gått mer än tolv veckor
och bebisen ligger fortfarande i min mage och gottar sig.
jag tror jag kan tala för både mig och Mika när jag säger att det är otroligt lättande och lugnande. Nu ska allt gå bra!

Tidig morgon innan skolan. Mika ligger och snusar i rummet bredvid och apan äter frukost i köket. Idag börjar min första engelskakurs. Ska bli riktigt roligt och spännande att börja med något nytt. Även om det tar mot såhär års att kliva upp mitt i mörkret och åka ända till Härnösand.

Min bebis verkar må bra där inne. Inga signaler som tyder på något annat i alla fall. På torsdag har det gått precis 12 veckor och den största risken för missfall ska vara borta. Då ska det firas!!!!! (Med en supergod smoothie kanske.) Då ska vi även till barnmorskan för inskrivning. Jag hoppas innerligt att vi kommer att få lyssna till bebisens hjärtslag. Vore helt underbart!!

Bullar

Pricken som det lilla livet inuti mig även kallas har blivit en riktig liten gottegris.
Bland annat tack vare syrran som bakat världens godaste vaniljbullar. Tackar!

Sitter just nu och tittar på en familj där det åttonde barnet är på väg. Att dom orkar!
All heder åt dessa föräldrar.
Själv nöjer jag mig för tillfället med en liten prick.

Tio veckor

Nu har tio veckor gått och vi är inne i elfte veckan som vissa säger.
Detta ska vara en milstolpe i lillbebisens liv. Alla organ ska vara på plats. Nu ska de bara 7 månader på sig att utveckla dem.
Kommer ett kort nästa vecka, magen har inte växt nåt mer.
Fredagskvällen är åter här och jag och bebis och baby sitter hemma och myser i soffan. Har äntligen fått upp lite värme här. 20 grader är otroligt mycket skönare än 13 som jag vaknade upp till i morse.

Hade gott och "Heja Anja"!!!!!

Det här inlägget är till Johanna som tycker att jag bloggar för lite. Men jag vet ju liksom inte riktigt vad jag ska skriva.
Bebisen är tyst som musen. Nästan så att man tror att den inte finns där. Den vet nog att vi finns i alla fall. Om den nu kan höra och känna nåt än. Varje kväll sjunger jag och Mika vaggsång. Den finaste av de alla. När trollmor har lagt de elva små trollen.....

Ute är det fortfarande kallt som bara fa..... 23 minus. Inne är det inte direkt varmt heller. 16 grader är inte mycket att hurra för.
Snart ska i alla fall jag och Johanna ge oss ut i kylan och hem till farmor för att proppa oss fulla med mat i magent.
Hejsvejs Johanna, vi ses snart!