Årets sista dag!

Årets sista dag och snön fortsätter att falla. Vad ska vi göra med all snö??? Vi har inte plats.

Idag var jag och fostret ute på årets första (och sista) skidtur. Under första delen av turen gick min tankar: "Är det graviditeten eller är jag såhär jäkla otränad?" Jag hoppas på det första. Under den andra delen började små skavsår sakta men säkert torna upp sig på min hälar. Aj, aj, aj!
Nu låter det som att allt bara var skit men det var faktiskt trevligt också. Skönt med frisk luft, skönt att låta musklerna jobba lite och en otroligt vacker vy att se på.

Ikväll blir det bara myspys med Mika och bebisen. Lite (eller mycket) god mat och lite alkoholfria skumpa vid tolvslaget som Heffe kom förbi med. Tusen tack för den!!!!

Gott nytt år!!!!!!!

Jordgubbe i magen.

Jag har en jordgubbe i min mage.
Eller rättare sagt; min baby är nu stor som en jordgubbe.
Gulligt!

Han/hon är heller inte något embryo längre utan riktig bebis!!!!
Nu önskar jag bara att jag fick se eller höra något där inifrån.
Skulle vara skönt med ett livstecken.

Häromdagen fick jag höra att man inte får äta lakrits när man är gravid. Gissa vad jag är sugen på nu?
Några jordgubbar skulle inte heller sitta helt fel.

Brrrrr

Kallt, kallt, kallt är vad det är. Sitter här i mitt lilla hus och fryser och är förkyld.
På bilden ovan ser ni den fina bilden Mika tagit av låset på våran dörr. Inte konstigt att man fryser. Ute är det c.a 20 minusgrader. Jag vägrar att gå ut!!!
Men i morgon måste jag oberoende av väder och fysiskt tillstånd bege mig ut till birsta och köpa de sista julklapparna.

Graviditeten fortgår som den ska. Inga problem (peppar, peppar ta i trä). Inget illamående, smärtan i magen är så gott som borta och tröttheten är hanterbar.
Idag har 19,6 % av den förväntade graviditeten fortskridit. Tiden går fort.....

Tjejmiddag!!

Igår kväll var dessa underbara damer å besök i mitt kök.
Då fick de också beskedet om att vår lilla grupp snart kommer att utökas. Det blev en del babysnack under kvällen kan jag lova.

Det var otroligt kul att vi alla var samlade alla fyra igen. Det händer alltför sällan. Men om ni läser detta tjejer; tack för att ni kom och tack för de fina julklapparna!

7 veckor!

Magen vecka 7

Nån skillnad från vecka 5?
Jag känner stor skillnad i alla fall.
Magen spänner och värker fast värken har faktiskt blivit bättre.
Nu har jag bara sån där trevlig ballongmage.
Man ser kanske mer skillnad från sidan, ska ta lite "från sidan bilder" senare.

I morgon ska vi på vårt första möte på mödravårdcentralen.
Hälsomöte.
Hoppas de har nåt vettigt att säga.
Funderar på att börja gravidyoga.
Fast det kostar en hel del.
Kanske får börja på min yogamatta hemma.

Hejhej!!!

Berätta för familjen

Nu vet min familj. Den största delen av den i alla fall.
Jag, Mika och syrran åkte hem till pappa och Tuija för att berätta om den lille och de blev minst sagt förvånade, men också väldigt glada.
Det var helt underbart att få se deras miner.

Sen for vi hem till min bror och hans familj. Var först barnvakt till min lilla brorson Sam och vi lärde honom att säga att han skulle få en kusin. Han var hur gullig som helst när han berättade för sin pappa att han skulle få en bebis av Jenny och Mika. En kusin.

Det är otroligt skönt att slippa bära på den här hemligheten. Mina vänner vet inte än, ska berätta för dem till helgen. Mikas familj vet inte heller men jag tror att han ska ta mod till sig och berätta alldeles snart.

Nu ska jag och magen fortsätta titta på alpint.
Kram!!

Rädd

Just nu är det inte roligt att vara gravid.
Jag är så fruktansvärt rädd för missfall.
Drömde att jag fick det i natt
och internet är fyllt av äcklig statistisk över hur många som får det.
Ska försöka låta bli att surfa på dessa sidor.
Det värsta vore väl om stressen och rädslan över att få missfall
skulle ge mig missfall.
Urs, hemska ord och hemska tanke.
Tur att jag har en stöttande Mika vid min sida.

En sak att glädjas över istället är att jag idag är inne på min
åttonde rökfria dag!!!!! (Tack embryot)

Magen vecka fem

Gravid 5 veckor
Inte så stor än men den börjar nog växa snart.

Då var det dags....

Ja, då var det dags. Jag ska bli mamma. Min kära sambo ska bli pappa. Känslorna svallar och jag vet varken ut eller in.
Förutom att jag är väldigt glad och förväntansfull.
Fem veckor är det lilla embryot i min mage nu och om jag förstått det rätt så kommer det lilla, lilla hjärtat börja slå den här veckan.

Så om ni vill följa mig på min resa i väntan på min älskling så är ni varmt välkomna!!!!


Kram!